Ordning och reda i fabriken

är det ju inte. Det säger sig självt att man inte bara kan måla på och roa sig ohämmat. Ja som jag skrivit tidigare så lider jag ju inte när jag målar. Jo om det går åt pipsvängen kanske men det gör det ju sällan ty har något blivit riktigt fel så öppnas därvidlag oftast nya för mig tidigare okända vägar. Det fina i kråksången är ju att detta hantverk kan bedrivas med akrylfärger (som det går att måla över). En bild kan tyckas klar. Jag tvättar penslar och knivar. Nästa dag finner jag den kanhända helt ointressant. Då tar vi fram grundfärgen som heter Gesso och målar över alltihopa.
Det kan bli väldigt tjockt när nästa bild läggs över den spolade men det gör ingenting.
Mina problem här i livet ligger på ett helt annat plan. Nu pratar jag ordningsfrågor. Man skall betala räkningar, hålla ordning på papper, läsa mejlen, spara kvitton, hålla budget och fan och hans moster samt FAKTURERA (ingen fakturering...ingen mat !det vet ju varenda människa). Varför har jag inte fått nån sekreterare ? Det här är ju helt jobbigt för mej. Jag kommer in i ateljen, inte tänker jag då : Nu skall jag fakturera (Byta färgpatroner eller vad fasen...). Det första jag ser är mina tomma dukar, då tänker jag : MÅLA ! och så gör jag det och glömmer det tråkiga tills min far (87) ringer och frågar om jag har bevakar min pensionsförsäkring. Då gör jag nåt slags ryck vid skrivbordet. Och just i dag har detta ryck medfört att det har blivit fult med gula fotavtryck inne på kontoret. Jag har motvilligt skrivit ut en faktura samt kollat upp min pensionsförsäkring.Hur kul var det ?